And There's Nothing Sure In This World
dålig update, men skit samma.
Helgen var kul med inslag av ÅNGEST! Lördagen tillbringade jag först hemma hos Sara och Timmy men dom var så jävla sega och trötta så stack därifrån vid 22 tiden. Åkte till Ryd istället för att gå på Znaggs 22års fest. Var mera drag där och skit kul. Men skulle ju med sista tåget jag och Lotta. Men det gick ju inte så jävla bra det alltså. Precis när jag skulle trycka på dörröppnar knappen åker tåghelvetet iväg! Fyfan 01.28 var klockan, sista tåget rulla iväg, bussarna slutade precis att gå. Jävla skit helvete! Fick iallafall tag på Lottas bror som bor i Lkpg och skulle få sova hemma hos honom. Men först var vi tvungna att knalla iväg till hennes syster där han satt barn vakt och vänta på att hon skulle komma hem. Svintrötta, frysna och fulla.
Väl hos Lottas syrra la jag mig på golvet för att sova, tydligen hade jag snarkat som fan. När jag vaknade frös jag som fan och fick världens ångest när jag kom på att "FAN jag kommer inte hem inatt". Vid kvart över 3 eller nått kom carro hem så vi kunde knalla vidare, kändes ju lite så där att behöva knata iväg ut i kylan igen.
På Söndagen kunde jag bara tänka på en sak, att få komma hem och ta en jääävligt varm dusch och sova. Men här i stan var det ju halvt som halvt snöstorm och fick stå och vänta på spårvagnen hem i ca 30 min. JIPPI
Sen mån, tisdag så jobbade jag. Inte så jävla lyckat att jobba på tisdagen. Fick reda på av Peter på jobbet att inga tåg gick, självklart så trodde jag ju att han jävlades med mig, men inte då. Fick skjuts av en Jenny till Lkpg, men hade nog vart bättre att vänta på ers.buss i mantorp. Jävla kaos på station i lkpg. Fick stå ute i kylan i kanske 45 min. Med en jävla massa andra männsikor och vänta på bussar, trängas för att försöka komma på nån buss till Nkpg. Jag hade nog en jävla tur (skicklighet) för jag kom med den andra bussen hem. Var nog dom som vart där i flera timmar som fick stå kvar och vänta. Men det är ju inte mitt problem. I sånna lägen gäller det fan att vara självisk. Kom iallafall hem och det var jag glad över. Ivanliga fall brukar jag komma hem vid 17.45 men då kom jag hem 19.30 låååååång jävla dag.
Då var man ganska glad över att jag inte skulle jobba på onsdagen. Så igår till bringade jag hela dagen i soffan.
Förrutom den tiden jag gick till willys.
oj fan va jag skriver, måste vara jätte intressant läsning det där haha.
Idag har jag kollat på Snatch, stooooorstädat och klockan 5 ska jag tvätta. Bäst att passa på med sånna saker nu när jag ändå inte jobbar.
Imorn är det dagen med stort D!
Ska till mjlby för att gadda mig, lite nervöst just nu. Och vill inte äns tänka på hur jävla nervös jag kommer vara imorn när jag är påväg dit. Tur att man känner Christian som ska tatuera.
Ännu mera tur är att Lotta och Jossan ska följa med mig som moraliskt stöd. Haha ibland kan jag vara så jävla fjompig, men det är ju trotts allt första gången. Men det går nog bra.
Första gången jag piercade mig (septum) så åkte jag till Federal alldeles själv. Var tvungen att ringa några stycken efteråt och prata om det för jag var helt i extas. Adrenalinkick? Jovars.
Hoppas på samma sak imorn, skulle vara jääävligt gött.
(ge mig våååååår/sommar och 1 eller 2 eller flera öl, tack)
Tack och Hej!
Dagens Låt;
Billy Idol- White Wedding